Fri frakt över 400 kr

Den som inte vet det ena, vet det andra…

För att dricka en riktigt god kopp te så behövs det några olika saker. Dels behövs det fina råvaror, ju bättre kvalité på tebladen, desto godare dryck. Men vi behöver också ha koll på hur vi bäst tillreder vår dryck. Det finns några riktlinjer som vi tycker är viktiga att ni känner till.

Hur du brygger te

Det finns lika många sätt att brygga te som det finns människor. Hur du brygger ditt te är helt upp till dig – det viktiga är att du tycker om smaken. Men det finns några tips och riktlinjer för dig som är osäker på hur du ska göra. Ett generellt tips för att lyckas med ditt te är att du ska använda färskt vatten. Du kan också gärna värma upp din tekanna med varmt vatten innan du brygger te i den. Om du brygger te i en tekanna så doserar du 1 tsk / kopp och en extra tsk för kannan. Med en kopp menar vi 2dl.

Svart te: Värm vattnet till 95-100°C. 1 tsk / kopp. Låt dra 3-5 min.
Grönt te: Värm vattnet till 75-80°C. 1 tsk / kopp. Låt dra i 2-4 min.
Vitt te: Värm vattnet till 80°C. 1 tsk / kopp. Låt dra 5-10 min.
Rooibos: Värm vattnet till 95-100°C. 1 tsk / kopp. Låt dra 5-8 min.
Fruktte & örtte: Värm vattnet till 100°C. 1-2 tsk / kopp. Låt dra 5-10 min.

Camellia sinesis

Svart, grönt, vitt och oolongte kommer alla från samma buske men behandlas på olika sätt efter plockningen. Tebusken växer bland annat i Kina, Indien, Sri Lanka, Japan och Taiwan. Te har funnits väldigt länge, de första tecknen på te finns från ca 2700 år f.Kr. i Kina.

Det sägs att kejsare Shennong satt i sin trädgård, när några teblad av misstag föll ner i hans gryta med varmt vatten. Han var också botaniker och blev nyfiken och smakade på vattnet som hade tagit smak av bladen, han tyckte det var väldigt gott!
I mitten av 1700-talet får tebusken sitt latinska namn av Carl von Linne – Camellia sinesis. Carl von Linne’s trädgård och hem ligger på samma gata som en utav våra fysiska butiker, Svartbäcksgatan Uppsala.

Fakta om svart te

Till de flesta svarta kvalitetstéer plockas knoppen och de två översta bladen från tebusken. Efter att bladen har plockats så torkas de först, för att vätskan i bladen ska minska, för att sedan rullas och finfördelas. När bladen rullas startar oxideringen som ger teet sin färg och smak. Oxidering kan pågå i allt från 15 minuter till upp till flera timmar, tiden beror på vilken smak man är ute efter och vad som är det bästa för just den plockade omgången. Genom upphettning, som ofta sker med hjälp av varmluft i en stor ugn, avbryts oxideringsprocessen samt att det sista av vätskan i bladen försvinner. Téet är nu färdigt och har fått sin smak, färg och karaktär. Nästa steg i processen är att sortera bladen efter olika storlekar (graderingar).

Fakta om grönt te

Till skillnad från svart te så oxideras inte grönt te alls. Direkt efter plockningen så hettas bladen upp. I Japan är det vanligast att man hettar upp bladen genom ångning och i Kina är det vanligast att man hettar upp bladen med hjälp av torrostning. Genom att bladen hettas upp direkt så hinner de inte reagera med syret vilket gör att bladen förblir gröna och teet får en lättare smak och ljus färg.

Fakta om vitt te

När man skördar vitt te plockar man en knopp och 2-3 blad. Efter att bladen varsamt har plockats så läggs de försiktigt ut för att torkas under öppen himmel. Eftersom det inte är värmebehandlat så finns fler näringsämnen, vitaminer och antioxidanter kvar.

Fakta om rooibos

Rooibos, eller rött te som det också kallas, är egentligen inte något riktigt te eftersom bladen inte kommer från den traditionella tebusken. Istället skördas bladen från rooibosbusken, Aspalathus linearis, som endast växer i Cedarbergen i Sydafrika. Precis som vanligt te är rooibosbladen gröna när de skördas men genomgår en oxidationsprocess som ger bladen dess karakteristiska röda färg. Rooibos har en lätt nötig karaktär med naturlig sötma och är helt naturligt koffeinfritt, varför det blivit mycket uppskattat att dricka på kvällskvisten. Grön rooibos går också bra att dricka på kvällen och har en något mildare smak än dess röda motsvarighet.